Efter årets första frukost på balkongen satte jag på mig ett par SHORTS och en tjock huvtröja (dumt att vara alldeles helnaken vid förkylning) och bestämde mig för att det fick bli premiär för vätskebältet som en backup ifall den förkylda halsen behövde mjukas upp lite på rundan.
Vilka löparförutsättningar! Helt fantastiskt väder, underbar luft och ett hav av vitsippor i skogen när man orkade lyfta blicken från grusstigen. Shortspremiären ingav en känsla av frihet i stegen och det halvfyllda vätskebältet var aldrig i vägen. Schemat angav 10 km terräng och så fick det bli även om jag beredd på att det kunde bli nödvändigt att avbryta och börja gå om kroppen gav fel signaler så här i slutet på förkylningen.
Inledde mycket försiktigt och fortsatte sedan hålla jämnt tempo rakt igenom milen. Visst kändes det lite i halsen och kroppen var något matt men jag var ytterst noga med att hålla koll på pulsen för att se om något onormalt inträffade. Det gick oväntat bra. Faktiskt så bra att jag till sist trillade in på en tio sekunder bättre tid än i tordags trots att jag då inledde rundan på årsbästa-tider innan förkylningen liksom bröt sig fri i kroppen. Pulssiffrorna var också något bättre (164/178) än i torsdags (167/177) men ändå inte i närheten av vad de ska vara i detta tempo (5:48/km) när jag är fullt frisk vilket innebär att jag måste vara vaksam de närmaste dagarna.
Shortspremiär check!
Vätskebältespremiär check!
Frukostpremiär på balkongen check!
Nästa planerade pass är Muren på torsdag tillsammans med en comebackande Alex. För min del är förutsättningen nog att förkylningen skall ha lagt sig ytterligare. Att göra maxprestationer och anstränga halsen är säkert inte helrätt för stunden så vi får se om det blir som planerat eller om jag tvingas till en rockad. Fram tills dess suger jag dock på denna trippla premiärkaramell!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar