De två första nätterna efter halvmaran sov jag uselt vilket fick till följd att jag gick runt som i ett dimmigt töcken på jobbet på måndagen. När klockan började närma sig 20 på kvällen hade jag ännu inte bytt om till kvällens motionscykelpass och det fanns inte någonting i världen som skulle kunna få mig att göra det heller. Snabbt och smidigt flyttade jag passet till senare i veckan och gav mig på så vis två dagars total vila efter halvmaran - den sög på alla vis mer must ur kroppen än jag räknat med. Istället gick jag till sängs, före kl 20!
Så skönt med massor av timmar med bra sömn! Jag vaknade i morse (tisdag) superutvilad och dödligt taggad att möta dagen - en extrem kontrast mot måndagen. Inte så olämpligt heller med tanke på att det stod backintervaller på schemat efter jobbet.
Min pulsklocka har verkligen varit en superinvestering men på sista tiden har jag haft problem med att få enter-knappen att fungera vilket gör det svårt att ändra inställningar. Idag var den helt stendöd och jag kunde därför inte ställa om klockan till mitt intervallpass. Surt! Frågan är om jag har något kvitto, garantipapper eller liknande liggandes här hemma, tveksamt... :(
Jag kunde således inte klocka intervallerna på det sätt jag vill utan loggade endast total tid, puls och sträcka. Ingen aning om det gick bättre eller sämre än sist alltså. Det kändes som att det gick lite långsammare under de sista av de tolv vändorna i backen men samtidigt var jag mindre sliten efter passet än förra gången.
Nu blir det motionscykeln imorgon istället och sedan lite terränglöpning på torsdag. Ska bli härligt nu när jag åter känner mig pigg och positiv - annat var det igår när jag helst av allt ville dra en svart filt över mig och helst inte behöva plocka bort den förrän till nästa sommar, typ. Sömn är alltid bästa medicinen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar