Upp tidigt på morgonen för ett simhallsbesök innan jobbet. Den som kan komma på något som får en att känna sig mer ambitiös och hurtig får gärna höra av sig - prestationen kommer liksom helt i skuggan av den där duktighetskänslan.
Men det gick faktiskt rätt bra idag, bästa känslan och bästa tiden i plurret hittills. Sub 35 min har varit mitt första delmål på bröstsimskilometern och nu är den tiden inom räckhåll. Idag fick jag till 35:52 trots att jag vid ett tillfälle, efter ett samtal med en simtränare som ville köra igång träning på min bana, fick förflytta mig sidledes två banor och då för en bra stund helt tappade rytmen.
Men mest avtryck (bokstavligen) lämnar dock en händelse i omklädningsrummet efteråt. När jag reste mig upp framför mitt klädskåp drog jag huvudet i en skåpdörr och började se stjärnor precis som på tecknad film. Jag trodde att folk i omklädningsrummet stirrade på mig p g a smällen minuterna efteråt men när jag kom in på toaletten för att fixa till håret insåg jag att det var blodigt värre i hårbottnen och pannan. Tror f*n att folk stirrade! Synd att jag inte hade mobilen med mig för lite blodsbilder hade nog kunnat dra folk som skyr ren textmassa?
Efter jobbet körde jag Bokismilen med fart. Egentligen hade jag hoppas på nytt årsbästa men jag missade med ca 20 sek. Det fanns inte mer att hämta ur kroppen och jag fick nöja mig med årets näst bästa tid på rundan. Sub 52 blev det iaf vilket inte är illa men jag borde kunna bättre.
Lite frustrerande är det faktiskt att jag inte lyckats gå under 50 min på den rundan ännu. Jag fixade ju under 50 (precis) på LL on Tour redan i slutet av maj på en ganska likvärdig bana men här vill det sig tydligen inte riktigt. Kanske inte helt optimalt att gå för ett rekord när en 27 km-runda fortfarande sitter i kroppen och man dessutom har tränat en gång tidigare under dagen men benen kändes pigga från start och nja...inte helt nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar