En sorts känsla av odödlighet har infunnit sig. Det känns verkligen som att jag kan mata massor med konditionspass på raken utan någon som helst protest från kroppen. Gränserna sätts av min träningskalender och tillgänglig ledig tid för oavsett vad jag gör får jag verkligen leta för att hitta krämpor, träningsvärk och annan ohyra. Frågan är om det inte är dags att göra följande statement: Jag är i mitt livs form!?!
Måhända kunde jag springa distans snabbare som yngre, vägde några kilo mindre osv osv. Men aldrig någonsin förut har jag kunnat köra på med (mestadels tuffa) konditionsträningspass sex dagar i rad utan att känna mig det minsta sliten. Så är fallet idag och att det är fredag (vilodagen) irriterar nästan...
2h rullskidor i lördags och 24 km löpning i söndags har följts upp av följande:
Mån: 90 min cykling - 47,5 km. Trots hygglig fart och söndagens långa löppas hade jag inga problem att sitta tiden ut. Jag var inne på att förlänga passet i slutskedet men insåg att jag behövde lite sömn eftersom jobbveckan var fylld med läskiga deadlines.
Tis: 1 km simning. Näst snabbast hittills trots att jag helt skippade att försöka få det att gå fort utan enbart försökte fokusera på glid i vattnet. Jag är ruskigt mycket mer comfy i vattnet nu - måste ta tag i det där med simcoach och crawl.
Ons: 14 km rullskidor. Tog ca 1:20. Längsta distansen so far i rejäl vind. Det blev alldeles perfekt för då kunde man köra 2*(3 km frånskjut i rejäl motvind följt av 3 km stakning i galen medvind (gick nästan läskigt fort i mörkret) ) och avslutningsvis samma sak*1 km t/r. Kändes väldigt bra och var en rejäl genomkörare som jag trodde skulle resultera i rejäl träningvärk på torsdagen.
Tor: 8 km löpning. Någon träningsvärk märktes inte av på denna underbara sträckning i mysigt mörker längs havet med start i centrala Helsingborg och sedan rakt norrut i 4 km och därefter tillbaka samma sträcka. Älskar att springa och höra vågorna slå in mot land alldeles intill. Höll ett trivsamt 5:30-tempo - det ska vara lätt löpning så här nära inpå maran.
Jag fortsätter att köra på med ganska mycket träning fram tills i mitten av nästa vecka. Dock gäller ett absolut förbud mot att tömma mig på passen och löpningen ska bara hållas lättare och lättare. Sedan väntar ett par dagars vila och därefter...race time!
De närmast kommande inläggen lär bara handla om loppet i Valencia. Inte ett spår av ångest, förkylningsfrossa eller skadekänningar inför utmaningen märks ännu men de där känslorna lär väl komma som ett brev på posten?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar