lördag 17 mars 2012

En motgång att försöka glömma

Jo, jag avslutade ju senast med att hinta om att jag åkt på en motgång. Så är det verkligen. Min inställning har alltid varit att om jag någon gång ska genomlida Vasaloppet så är det "det riktiga Vasaloppet" som gäller. Nu visade det sig i veckan som gick att Vasaloppet blivit fulltecknat superrekordtidigt och mitt namn finns dessvärre inte med i deltagarlistan. Surt!

Men, det är bara att försöka vända detta till något positivt. Att jag blir tvingad att genomföra Vasaloppet i form av Öppet Spår innebär att jag slipper stå och köa i en timme i första backen. Den timmen kan visa sig guld värd om jag överhuvudtaget skall hinna ta mig till målet i Mora. Aldrig att denna motgång skulle få lov att sätta käppar i hjulet för min Klassikersatsning - det får väl helt enkelt bli som så att jag får sikta på "det riktiga Vasaloppet" en annan gång i stället - för jag inbillar mig att det är en unik upplevelse jag bara inte kan missa i detta jordeliv.

Nåväl, det är nästan ett år till Vasaloppet som för tillfället inte är en utmaning jag har i fokus. Det handlar om att få rätt på flåset nu samt att lära min kropp att bestiga backar.

Idag hade jag 7 km terränglöpning på schemat ute i Bokis. I ärlighetens namn är 7 km-slingan inte supertuff även om den innehåller ett par kämpiga backar. Man slipper nämligen undan de "feared four" som kommer på milslingan efter 5,7 km och precis är avverkade när 7 km-slingan återansluter med milrundan.

Dagens målbild var en tid på ca 40 min och det rodde jag förmodligen i land. I vanlig ordning släppte såväl mobilens gps som appen och jag tappade bort tidtagningen en stund. Dock såg jag när det hände den här gången och när jag räknar väldigt högt med att strulet innan jag fick igång tidtagningen igen tog mer än tre minuter landar jag på en totaltid på 40 min. Helt ok i nuvarande form.

Med ett bättre disponerat lopp (återigen - öppnade första kilometern i 5,20 tempo vilket är lite för snabbt just nu), bättre uppladdning (frossade hejdlöst i lasagne, rödvin, chips&dippa samt påskmust kvällen innan) och om jag pressat mig till det yttersta finns ytterligare en del tid att ta även med nuvarande formstatus. Men det viktigaste beskedet som jag ser det är att jag känner att återhämtningstiden efter backarna redan har kortats något.

Därmed har jag även tagit den andra träningsveckan i mål helt enligt plan. Nästa träningsvecka inleds med det extremt upphaussade Helsingborgseventet Kinamursbestigningen*6 på tisdag. Redan imorgon hoppas jag dock ha en kul grej att rapportera om som kommer bli väldigt betydelsefull i den framtida satsningen. Så varför inte göra det till en vana att kika in här regelbundet för det tycks ju hända saker hela tiden!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar