Die Mauer

"...så gå är du snäll om ditt liv är kärt" sjöng Thåström i en av textraderna i klassiska die Mauer:



En helt annan mur i en helt annan tid och en helt annan innebörd i textraden men visst hade det varit behagligare att gå upp för kullen i Pålsjö än att springa.

Det var dags igen. Två veckor går fort! Kollegan Alex syntes inte till trots att säkra uppgifter gör gällande att han åter skall befinna sig på svensk mark. Åter igen ökade jag på med en intervall på 200 meter upp för backen och var därmed uppe i åtta löpningar. Det borde varit mördande jobbigt men jag kände redan under uppjoggen bort till kullen att det här var min dag och att kroppen var alldeles fylld med krafter efter en behaglig vila ute på Österlen.

Serien förra gången mot serien den här gången talar ett tydligt språk; jag har gått framåt rejält:

05 april (sek): 50-50-50-54-56-57-59
17 april (sek): 50-51-51-51-51-52-51-52

Förra gången fixade jag tre intervaller innan prestationerna började dala. Den här gången sprang jag fortfarande och log på den sjätte intervallen och det var inte förrän under de två sista jag led av mjölksyra och verkligen fick pressa mig. Men jag lyckades med den saken och höll en jämn stabil tidsserie som jag är supernöjd med.

En annan tydlig skillnad är nedjoggen. Första gången fick jag ju stanna och gå, andra gången var det en halvobehaglig kamp men nu idag hade jag inga bekymmer med att fixa hemjoggen i det önskade tempot strax under 6 min/km.

Nu verkligen längtar jag till distanspasset på torsdag. Ska bli superintressant att känna hur kroppen hanterar 13 km terräng i lagom fart. Beskedet ifrån idag är ju att jag fortfarande utvecklas kraftigt och isf skall inte träningsprogrammets hittills längsta runda ställa till med några egentliga bekymmer. We´ll see...